Hej på er små lingontroll

Idag har jag gått hela dagen och tänkt på vad negativa alla är hela tiden. Jag vaknade runt 11:30 och kände att jag ännu en gång kände att jag mådde bättre än dagen innan. Jag känner att jag dag för dag förvandlas till den Mattias jag var förut. Fast jag varje dag trott att jag kunnat tänka helt klart så tänker jag ännu klarare dagen efter. Då är det lätt att vara positiv.

Jag hade bara varit vaken i några minuter när min vän barndomsvän ringde. Han ringde bara för att kolla läget med mig sedan jag slutat med medicinerna. Jag sa som det var. Livet känns helt underbart. Allt kändes annorlunda men på ett bra sätt. Det tyckte han givetvis var bra. Min vän är en person som vet kraften i att vara positiv. Han har lärt mig att skratta åt problemen. Han är killen som älskar sitt jobb (han jobbar som personlig assistent tror jag det heter), han har en underbar familj som han gillar att umgås med och han har många bra vänner.

Alla barn gör tokiga saker som ibland inte är så kul. Det tjatar alla om och gnäller hit och dit. Skriver det på sina statusar på FB mm. Men min vän är inte sådan. Han skrattar som sagt åt det. Han ringer och berättar om allt barnen ställt till med utan att vara trött eller arg, han skrattar när han berättar. Det är kul med människor som bara pratar om bra och roliga saker. Särskilt när de pratar om sina barn. Men det är få som är så, de bara gnäller om hur jobbiga barnen är.

Man blir ju avskräckt att skaffa barn när man hör hur alla känner som har barn. Är det någon som tror att de kommer höra mig sitta och gnälla på mina barn dag ut och dag in när man pratar med mig den dagen jag blivit far? Att ha en glad och positiv inställning gör inte bara ens egna liv bättre utan allas runt omkring som slipper lyssna på en massa gnäll också.

Men att vara positiv innebär inte att man bara ska sitta ner och vara nöjd. Man måste se framåt och försöka förbättra och växa också. Man ska inte sluta drömma bara för att man har det bra som det är. Men många slutar att drömma, i alla fall de stora drömmarna. När man är positiv och har en dröm så lyckas man lättare att uppfylla drömmen. Det är sådant som jag och min barndomsvän Mika som ringde i morse brukar prata om. Man ska inspirera varandra och hjälpas åt och inte bara sprida negativ energi. Mika brukar ringa och tipsa om böcker som inspirerar. Det är de bästa böckerna tycker jag. Det var Mika som satte boken ”Lycka – En handbok i konsten att leva” i min hand för första gången. Men även böcker som ”Alkemisten” och ”Den nionde insikten” är det han som tipsat mig om.

Den nionde insikten är bra, många som läst den har ringt och sagt ”vad läskigt alla insikter man läst om inträffar någon dag efter man läst om det”. Jag brukar svara att dessa saker sker dagligen fast man har inte lagt märke till det förut. Man behövde något som öppnade ögonen för dessa saker. Det är precis det som händer i Alkemisten, ibland måste man göra vissa saker i sitt liv för att komma till insikt. Man ger sig ut på en resa i livet och tror sig veta vad som ska ske men något helt annat sker som förändrar ens liv positivt. Man växer som människa och ser saker med andra ögon.

Därför är det så viktigt att inte ha förutfattade meningar om saker och ting för då blundar man för verkligheten och ser inte vad som händer, och då kan man heller inte lära sig något nytt och utvecklas som person. Positiva människor har ofta inte några förutfattade meningar eftersom de lärt sig se saker från andra perspektiv hela tiden. Det är därför de lyckas se någon fördel eller lösning hela tiden. Positiva människor inspirerar ofta andra runt omkring dem och gör dem glada. Dels omedvetet för att de är så positiva men även medvetet för de förstår det viktiga i att inte påverkas negativt av andras eller egna situationer i livet. Därför försöker de inspirera människor runt omkring dem. Det är lättare att vara positiv när alla andra runt omkring är det också.

Alltför många är negativa och skriver negativa saker. Visst kan det hänt tråkiga saker i personers liv som de vill få ut så att alla får veta, för att FB är ett bra sätt att nå ut med nyheter till alla, goda som dåliga. Men måste man verkligen skriva om allt tråkigt som hänt? Måste man älta det hela tiden? Räcker det inte med att skriva att ens hund dött och man är ledsen en gång? Måste man tala om det för alla varje dag att man saknar sin hund? Jag säger inte att man inte får skriva dåliga saker, det jag försöker säga är att man ska se till att det mesta man skriver är positiva saker.

Att sitta ner och filosofera om hur samhället funkar och försöka utnyttja allt till sin fördel är en bra sak. Hur FB funkar tex. Alla blir glada av kommentarer till sina inlägg eller statusar. De personer vars statusar man ofta kommenterar börjar kommentera ens egna statusar. Så långt har nog alla tänkt. Att sedan inte kommentera statusar hos jobbiga eller efterhängsna personer kommer ganska fort till insikt hos de flesta också. Men man ska alltid kommentera ALLA positiva statusar. Det gör jag, eller jag trycker ”gilla” på dem för jag är ofta alltför lat för att skriva något. (Visst känns det konstigt att höra det från en bloggare som även sagt att han skriver en bok) =) Men jag kommenterar dem av två anledningar. Den ena är att de som annars skriver negativa statusar blir gladare och kanske inser att de får mer uppmärksamhet när de är glada och börjar skriva glada inlägg. Den andra anledningen är att alla som skriver en massa positiva saker börjar kommenterar mina statusar och inlägg. När man har en massa positiva människor runt omkring som kommenterar det du gör så blir det väldigt mycket lättare att vara positiv.

Testa om jag har rätt. Börja skriva positiva roliga saker på FB och kommentera de som gör likadant så kommer ni strax märka skillnaden på vilka som skriver till dig och vad de skriver till dig. Gör ett test typ att skriva ”helvete vad granen barrar, nu åker fanskapet ut” och se hur många kommentarer du får om du får några alls, och på de som svarat, tänk på vad de skriver. Sen testar du nästa dag att skriva. ”har knappt barr kvar på granen men vill visa den respekt för hur vacker den var och glädjen den spred vid jul så jag behåller den januari ut” se hur många kommentarer du får och lägg märke till vilka som kommenterar och vad de skriver. Jag slår vad om att kommentarerna från den senare statusen kommer göra dig glad.

Men visst kan dåliga saker göra att du kommer till insikt också, en insikt som gör dig gladare som person trots allt. Det är det som ”Veronika bestämmer sig för att dö” skriven av Paulo Coelho handlar om. Det är en av mina absoluta favorit böcker. Den är som en stor metafor om livet. Många jag pratat med som läst den har fattat en massa av poängerna i den boken men inte dess stora helhet och syfte. Jag tycker den är ett mästerverk. Ni som läst filosofihistoria vet att fast det är ett mycket intressant ämne så blir det tillslut jobbigt att plugga. Det insåg en lärare i filosofihistoria och skrev boken ”Sofie’s värld”, en roman om filosofi. Man läser den som en roman men lär sig filosofihistoria samtidigt. Ett mästerverk som har påverkat mig så mycket att jag kallar min blogg ”Frillo’s värld”

Filo = Kärlek,
Sofi = Kunskap, visdom
Filosofi = kärlek till kunskap
Sofie’s värld = Kunskapens värld
Frillo’s värld = Gud bevare oss väl om den boken släpptes😉

Liksom Sofie’s värld är en lättläst bok om filosofi så är ”Veronika bestämmer sig för att dö” en lättläst bok om sociologi. ”Båten i parken” är en mycket bra bok om sociologi. Den kan vara ganska tung och svår att filosofera vidare om när man läser den. ”Veronika bestämmer sig för att dö” är lätt och beskriver hela samhället i stort men man kan även känna igen sig och sätta in den i delar av samhället så som skolor, arbetsplatser, föreningar, grannar, bloggare mm mm. Man lär sig se vilka som egentligen är rädda eller tuffa mm i samhället. Man ser vilka som är lyckliga på riktig och vilka som tror de är det.

Jag gick just in på FB och kollade vilka statusar några av mina positiva vänner har just nu, den första jag såg var Jacob Svanbergs,

” Älskar vackra bibliotek, så som Stockholmstads!”.

Härligt att läsa tycker jag. Där vissa ser en byggnad med ett bibliotek i, ser andra en tillflyktsort från vardagen. Det som går obemärkt förbi vissa påverkar andra så mycket att de skriver i FB statusen om det och använder ord som att älska när de beskriver det.

När du är riktigt glad och kommit hem från en weekend i Budapest och känner att du bara måste ringa någon och berätta om alla vackra broar du sett. Vem ringer du då? Han som älskar vackra stadsbibliotek eller han som skäller ut tjejen på pressbyrån för att kaffet inte är tillräckligt varmt?

Med andra ord, när du är glad vilka sprider du din glädje till? De glada eller till pessimisterna? Alla pessimister kallar sig f ö realister. När de sk ”realisterna” bara gnäller och gnäller på FB hela tiden så blir man liksom immun mot alla negativa saker man läser tyvärr, jag skriver tyvärr för att det då är lätt att missa dem som verkligen är nere och behöver stöd. Alla negodiler på FB som gillar att gnälla tar med andra ord uppmärksamheten från dem som verkligen är nere.

Att livet inte är någon dans på rosor alla gånger är vi nog rörande överens om allihop. Men vill man verkligen bli påmind om det med en massa exempel på alla tråkiga saker som kan hända hela tiden? Vill man inte de dagar man själv är lite nere och trött kunna koppla upp sig på FB och få en massa glada nyheter från alla? Ni som gnäller på allt hela tiden tänker nog inte på hur ni framställer er själva. Ni tänker inte på hur negativt det påverkar er. Lika väl som att positiva personer drar åt sig andra positiva så drar negativa till sig negativa. Lika barn leka bäst. Om ni nu är personer som uppskattar lite kärlek, positiva nyheter och glada människor, tror ni då att det är rätt taktik att gnälla på statusarna hela tiden?

Jag bara undrar…

kommentarer
  1. carstoned skriver:

    Som vanligt – klockrent skrivet! =)

  2. Dennisen skriver:

    Helt rätt mannen! Håller med dig till 100%. Positivitet är smittsamt och negativitet med! Allt blir bara lättare om man är positiv o ser på allt med positiva ögon! inte alltid lätt men det går! Ha det bäst

  3. Malleballe skriver:

    Alla gnällspikar på facebook Borde läsa Esther o Jerry Hicks bok -Låt känslorna visa vägen…Den kunde förändra livet för många:)
    Positiva tankar kan förändra allt🙂
    Jag vet ….Jag var tidigare en av gnällspikarna …=)

  4. Zandra skriver:

    Hej! Lär du ut poi? Jag är nybörjare, eller knappt det men jag vill väldigt gärna lära mig. Vill du vara snäll att kontakta mig i så fall? Med vänliga hälsningar Zandra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s