Sol i sinnet

Publicerat: 06 november 2014 i Allmänt, Frillosofier
Etiketter:,

Följ min nya blogg om att utbilda sig till lokförare men på lediga dagar bloggar jag inlägg likt de ni är vana att läsa om i denna bloggen.

Dagens inlägg handlar om alla som gnäller på vädret.

http://Lokforarbloggen.se/

Lokförarbloggen

Publicerat: 10 september 2014 i Allmänt
Etiketter:, ,

Nu har jag börjat plugga och startat en ny blogg. Kommer nog inte använda denna bloggen på ett tag nu.

Min nya blogg är lokforarstudenten.se

Den handlar om tiden i skolan och om drömmen att bli lokförare. Men kanske återupplivar jag denna bloggen nästa år när jag är färdig lokförare.

Hade inbrott i min bil ”Hajen” inatt. Hajen är min fullutrustade BMW 530iA E39. Älskar min Haj. Rutan var sönderslagen och det var brytmärken på fönster listen och en stor ful repa  på b stolpen. Efter inbrottet i Hajen inatt inser jag att jag inte kan vara arg eller negativ mer än för ett kort tag.

Startade dagen med att ringa försäkringsbolaget, fixa ytterligare uppgifter från polisen och ringa skadeverkstaden. Inte roligaste starten på en dag. Gick ner till bilen och borstade bort glaset från sätet och satte mig och körde iväg mot Holmgrens skadeverkstad i Vättersnäs, som jag dessutom skulle vara tvungen att gå hem från på grund av busstrejk. Humöret var allt annat än på topp.

Startade motorn, Hajen hoppade igång direkt och med smälld ruta så hörde man hur sexan alla 231 hästapollar mullrade gott under huven. Började sakta rulla iväg genom stan, solen gassade på och Daft punk’s nya låt kom på radion så jag skruvade upp volymen. Det tog inte många sekunder innan jag kom på mig själv att sitta och le. Man insåg att fan vad gott livet är, det är semester, lönen har kommit, solen gassar och jag cruisar runt i min älskade BMW och lyssnar på soft musik.

Jag tänkte ”shit happens” jag var varit med om värre saker, nu är jag trots allt helförsäkrad och slipper antagligen självrisken. Varför ens bry sig? Det finns de som är obotligt sjukligt negativa, jag är nog obotligt positiv. Jag tänker på det varje gång något tråkigt hänt. Istället för att bli arg eller tjurig så suckar jag bara någon gång och kollar över skadorna mm, gör alla måsten, och fortsätter med livet som inget hänt.

Jag hakar inte upp mig på saker och ältar dem inte i all oändlighet. Jag accepterar läget, planerar om och går vidare. Livet är ingen dans på rosor, men det är inte heller en ren pest och pina. Det handlar bara om att uppskatta det man har. Jag älskar mitt liv och de som finns runt omkring mig. Livet blir ju till vad man gör det. Gillar man det inte måste man göra något annorlunda.

Det finns de som går och mår dåligt utan att riktigt veta varför, det finns de som mår dåligt och blir förbannade för minsta lilla motgång. Jag är tvärt om, Jag blir glad för det lilla och jag går och är glad varje dag utan att veta varför, jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Antar att jag gillar mig liv och känner mig trygg i min tillvaro. Det är skönt.

Jag låter ingen annan styra hur jag mår. Kommer någon pundare och snor min 5 dagar gamla Värsting GPS från Garmin som jag skrutit så mycket om så bryr jag mig inte märkbart. Ingen ska kunna kontrollera mig på det sättet. Inte på ett negativt sätt. Vill ni kontrollera mina känslor så ge mig och kram och säg att ni gillar mig som person/vän. Sånt lever jag länge på. Och kanske är det just på grund av att det händer lite då och då som gör att jag aldrig bryr mig om tråkigheter. Jag har ju fullt upp med att tänka på allt kul som händer att tråkigheterna inte får plats i mitt sinne.

Jag tycker synd om alla negodiler därute. Jag tror inte på något sätt att mitt liv är bättre än någon annans därute. Men jag är heller inte bortskämd och förväntar mig att allt ska gå perfekt och sätter mig inte ner och tjurar när det inte gör det. För har ni tänkt på det? Är det så att alla negativa gnällspikar därute i grund och botten bara är bortskämda och/eller lata? Är det så att de förväntar sig att andra ska lösa allt åt dem och att livet borde vara en dans på rosor?

Jag bara undrar…

Jag har tänkt lite…

Alltså ibland blir man bara så trött. Vad är det med alla gnällspikar egentligen?

Nu verkar det vara inne ”igen” att gnälla på allt och alla som använder facebook och hur de använder det. Hörde på radion häromdagen när det var någon som ringde in och gnällde på alla överpositiva på Facebook. Hur tänker man då? Enligt henne och flera av mina vänner så tror de på fullaste allvar att folk inte kan vara glada över nästan ingenting. Det är ganska sorgligt. För det är väldigt sällan någon verkligen gnäller då de som bara skriver massa neg i sina statusar hela tiden. Det tycker jag är störande. Det tar av min dyrbara energi att läsa över andra människors ”huvudvärk” hela dagarna. Det är betydligt vanligare att man hör folk klaga på de som är positiva. Kanske är det jantelagen som spökar. Folk vill ta ner alla glada på jorden så att de slipper känna att någon har det bättre än dem. Kanske känner de sig mindre värdelösa då.

Hon som ringde in sa att hon brukar tänka att allt som skrivs på FB statusarna bara är en teater och att de egentligen inte har det så bra som de uppger och att det får henne att orka med dagarna det är jobbigt. Det är ju bra om hon hittat något sätt att minska sin egen ångest på. Men att försöka sprida sitt negativa budskap i radion som att det vore sanning är bara för sorgligt. Folks liv är inte så jävla illa som vissa verkar tro. Visst livet är ingen dans på rosor men det är inte helt värdelöst heller. Det finns ups and downs, ibland är det bra, ibland är det dåligt, men det finns en balans i det. Det är likadant för alla. Man måste ta kontrollen över sitt liv. Har man inte gillat sitt liv de senaste åren så får man göra något åt det. Det finns ingen annan som kommer göra det åt dig. Man måste göra en förändring. Man måste göra saker annorlunda om man vill ha ett annorlunda resultat helt enkelt. Enkel matematik. Har man kommit så långt att man t o m blir arg eller mår dåligt av att andra skriver om glada saker i deras liv på Facebook borde man kanske skaffa hjälp.

Folk verkar störa sig på när andra fotar middagar eller skriver vad det ätit till frukost. Varför störa sig på det? Det är några av de få statusarna jag gillar. Jag gillar matstatusar, statusar om djur och träningsstatusar. Matlagning har varit en sak man fått skryta om tidigare, liksom träning, eller sina barn. Men nu verkar den tiden vara över. Man får inte skryta om något längre i jantalagens Sverige. Det har t o m gått så långt att folk börjat störa sig på positiva statusar. Jantelagen växar så det knakar. Men är det en utveckling vi vill ha?

Alla vet ju att när man mår dåligt över något som hänt tex om någon har dött, man har haft inbrott och blivit bestulen på alla värdefulla smycken mm. Livet känns tungt och inget hjälper. Då hjälper det inte att veta att någon har det värre och man mår inte bättre av att veta att det är någon som har det sämre. Det hjälper inte, man mår lika dåligt i alla fall. Det som är så konstigt är att vissa verkar må sämre av att veta att någon har det bättre.
Det är en logik jag aldrig fattat.

Och vad hände med att vara glad för någon annans skull? Nej, inte i jantelagens Sverige inte. Här ska man inte tro man är något. Här ger man inte komplimanger i onödan inte. Då blir folk bara så malliga och tror de är något. Men gud nåde dig om du på något sätt skulle vara stolt över något i alla fall. Då tas du ner på jorden så det bara visslar om det. Så sorgligt, men ack så sant.

Folk stör sig på om man säger vad man ätit till middag och om man skriver att man avnjutit en frukost i solen. Det roliga i kråksången är att jag var inne på ett forum där någon frågade vad som var bästa tiden på dagen för dem i allt elände. Väldigt många beskrev just frukosten i solen på morgonen. Men vissa verkar mena att man spelar teater och överdriver sina känslor om man skriver en sådan status. Sorgligt att vissa inte kan uppskatta något i sin vardag. De verkar tro att ingen kan vara glad hela tiden och att det däremot är helt normalt att bara gnälla och tycka att livet är för jävligt. Då är det är ingen som säger att det bara är överdriven teater och en vilja att få uppmärksamhet. Det verkar vara helt normalt enligt dem. Det är konstigt tycker jag.

Jag är alltid glad, tror inte jag kan vara nere. Liksom det finns de som är sjukligt negativa så är väl jag ”sjukligt” positivt glad då. Någon måste nästan dö i så fall.

Jag köper en triss varje fredag för att hålla drömmen vid liv att leva i lättja och lyx. Sen tänker jag inte mer på det. Det är inte en dröm som tar överhand och jag försöker se till att jag lyckas med allt jag vill utan en trissvinst. Det gäller att ha visioner, drömmar och mål. Sen är det bara sätta och gång och planera hur man ska nå dit. Att sitta och gnälla på alla positiva som tar tag i saker och är glada tar en ingenstans.

Jag har varit väldig allvarligt sjuk i fem år, jag tror att en av anledningarna till att sådant gör en väldigt stark är att man slutar tänka på alla småsaker. Man har EN stor sak att bekymra sig för. Det gör att man slutar tänka på alla hundratals negativa småsaker som angriper ens vardag varje dag. Räkningar, tappade glas, slut på hundbajspåsar, sur mjölk. Glömt köpa bröd, bensinlampan tänds på bilen, servicen närmar sig mm mm. Det är ganska oviktiga saker. Men folk verkar bryta ihop så fort något går emot dem. Ganska sorgligt. Ibland brukar jag tänka att det var tur att just jag blev sjuk. Jag vet så otroligt många andra som aldrig skulle klarat av att vara så sjuk som jag varit. Jag vet personer som knappt vågar ta en alvedon när de blir sjuka eller smörja in sig med krämen Zon mot smärta. Det går och har ont hela dagen i tron om att det skulle vara nyttigare att ha feber eller en inflammation i kroppen än att ta en Ipren. Tänk om det var de tragiska personerna som fick min sjukdom och fick proppa sig fulla med både cellgifter och kortizon mm. Hur skulle de klara det. Placeboeffekten hade gjort dem betydligt sjukare än jag var bara genom att de fått äta alla medicinerna.

Om man är allvarligt sjuk har man bara stor sak att tänka på. Det är bättre en många små pga att det är lättare att ignorera ett stort problem än hundratals små. Men måste man bli allvarligt sjuk för att vakna upp? Tror någon att jag inte var postitiv redan innan jag var sjuk? Det går komma till insikt utan traumatiska upplevelser. Det går att läsa sig till kunskap även om vissa verkar tro att det är bättre när man upplevt sakerna själv. Men det är fel. Det är skillnad från person till person. Vissa saker går alldeles utmärkt att läsa sig till utan någon praktik. Kom ihåg att kunskap öppnar dina ögon. Folk som gnäller kanske läser alldeles för lite böcker eller kanske är det fel böcker de läser. Kanske är det dokusåporna som tagit över deras liv. Folk verkar tro att jag lever i en dokusåpa. Det märker man när de är fulla och börjar prata med mig om mitt liv. Det drar slutsatser om man skulle dragit om det var Godzilla, Jockiboi eller Robinson Robban man pratat med. Det har gått så långt att vissa barndomsvänner inte verkar känna mig som person alls längre. De verkar tro att livet är som i dokusåporna och då blir det väldigt mycket förutfattade meningar. är trött på att ständigt få avbryta folk som är helt fel ute om mig i sina spekulationer. Det är sorgligt. Tragiska och negativa personer kommer alltid finnas runt omkring en. Det är bara att ignorera dem. Vill de tro en massa saker som inte stämmer och snacka bakom era ryggar så låt dem göra det.

Jag pratar med folk väldigt ofta som är ledsna över vad andra gjort med dem. De frågar mig hur jag alltid kan vara så glad. Det är för jag inte bryr mig om vad andra säger och gör, jag lever mitt eget liv.
För varför skulle ni bry er om vad de säger och gör?
Vill ni vara som alla sorgliga jantelagsanhängare som utger sig för att vara dina vänner men egentligen inte vill se dig lyckas, i alla fall inte mer än dem. De vill inte du ska utvecklas snabbare än dem för då känner de sig dåliga.

Vill du leva deras liv
Eller har du kontroll över ditt eget liv

Jag bara undrar…

I am the master of my fate
I am the captain of my soul

Sitter och planerar nya bloggen. Hinner inte med den så mycket nu. Har ju startat eget som sagt.

Jag ska försöka bredda bloggen lite för att nå fler typer av läsare. Min blogg ska. Givetvis i fortsättningen även innehålla min syn på samhället och när jag hyllar och kritiserar vissa saker jag stöt på i veckan. Djupa filosofer runt mitt antijantelagstema blir det också.

Men där kommer en ändring in. Min blogg kommer ofta vara som en förlängning av debattprogrammen från tv där jag efter programmen går in i bloggen och skriver min syn på det debatterade.

Mina matinlägg har varit mycket populära och jag kommer därför när bloggen drar igång ha en svensk klassiker varje söndag bilder och recept och historisk bakgrund till rätten.

Fredagar kommer jag skriva lite kul saker om någon utvalt kändis.

Ni ska få följa med mig genom en hel surdegsbrödsresa från början till slut.

Ni kommer kunna följa mig genom mina studier i datateknik.

Mina framtida resor kommer uppdateras flitigt.

Kommer nog på fler saker snart.
Ta hand om er där ute

Hej som i helium

Publicerat: 08 juni 2012 i Allmänt
Etiketter:, , ,

Hej på er!

Det var länge sedan. Tänkte uppdatera er lite
Jag är som sagt sjuk och går på cellgiftsbehandling fortfarande.

Jag har numera ett webbdesign företag som jag försöker jobba i så fort jag orkar. Jag pluggar lite Photoshop och webbprogrammering mm.

Jag har inte hunnit göra min egen hemsida än men det kommer väl. Har mer jobb än jag klarar av just nu i alla fall. Har heller inte hunnit göra klart min nya blogg. Men när den är klar så börjar jag blogga igen. Då kommer det även bli mer bilder än förut. Och mer matlagning och bakning. Ni kommer även få följa min kamp mot sjukdomen Sarkoidos. Jag ska även dela med mig av lite Photoshop tips.

Jag har faktiskt redan börjar blogga lite men har inte publicerat något än. Det är mest för att jag ska kunna ha inlägg på lager de perioderna jag är så sjuk att jag inte orkar blogga.

Min blogg ska vara en antijantelags blogg. Den ska vara positiv och inspirerande. Det ska var filosofier och humor.

MIn hund Giggs börjar bli riktigt stor. 14 månader nu. Jag väga och mäta honom snart och skriva här. Och kanske ta en bild på honom så ni får se hur han ser ut =)

Nu måste jag sova. Klockan är 03:00
God natt alla dudes and duderinas där ute.

Kram
Frillo

Det är mänskligt att lyckas!

(November 2005)

Gillade min denna bloggen? Den slutar snart och fortsätter på Frillo.se efter nyår. Då blir det inlägg varje dag igen som förr. Följ mig gärna på Twitter. Där ser ni när bloggen är uppdaterad. Nu blir det raggmunkar med stekt fläsk trots att timman är sen :)) @ifrillo

Publicerat: 11 december 2011 i Allmänt
Etiketter:,

Insomna!! Vilken jävla kortisonkur jag fick rent ut sagt. Går ju inte att sova på skiten. Normaldosen insomningstabletter funkar inte längre. Jag ser supersliten ut om dagarna pga sömnbrist. Jag blir ju helt manisk när jag äter dem. Jag är positiv och uppåt vanligtvis så det räcker och blir över och så ska JAG av alla få äta kortison!

Kortisonet är den substansen som har fått mig att skriva sjuka bloggar genom åren.

Läste på nätet att det räcker med 40 st av mina insomnigstabletter så är man död inom 1-3 timmar. Tänkte att man kanske skulle vara vaken hela natten och sen i morgon kväll ta en näst intill dödlig dos piller. Typ 39 st. Eller nja 38 så man är på den säkra sidan. Skulle vara pinsamt att vakna upp död i morgon liksom. Men sen jävlar kommer nog skönhetssömnen som ett brev med posten. Eller så får de anhöriga ett brev från Fonus. Same shit, different name.

Att vara död eller sova är nästan samma sak. Fast när man sover har man mardrömmar och det är i stort sätt enda skillnaden. Mardrömmar är som en skräckfilm där man har huvudrollen i. Jag är ju bloggare så jag gillar att synas mm plus att jag älskar skräckfilmer så mardrömmar känner jag en skräckblandad förtjusning till.

Fast Gud hade nog roligt när han skapade mig. För gör han skräckfilmer till min stora passion. Sen gör han mig givetvis mörkrädd också. Hahaha vad roligt han måste haft den dagen. Men det är ju de små sakerna som gör det här i livet.

Jag är livrädd för tvättstugor när det är mörkt ute. Ifall strömmen skulle gå liksom så blir det ju kolsvart. Skulle dö av skräck. Sen gillar jag inte speglar när jag är ensam om kvällarna. Är rädd att det ska stå någon huvudlös man utan kropp och blänga på mig genom spegeln. Ändå laddade jag ner filmen Mirrors som gick på tv ikväll. Ja, jag vet själv att det är ganska korkat men jag har ett näst intill tvångsbeteende att se rysare.

Jag mår nästan psykiskt dåligt av spökfilmer. Ändå ser jag dem. Varför är jag och andra med mig så dumma? När man inte ens vågar tvätta på
kvällarna längre utan att ha druckit rödvin så borde väl det sunda förnuftet få en att sluta se på de filmerna?

Jag bara undrar…

Ny blogg inom kort

Publicerat: 05 december 2011 i Allmänt
Etiketter:, , , ,

Jobbar på den nya bloggen. Den kommer bli ganska lik denna fast med lite mer matlagning och jag ska börja kommentera nyheter ifrån tidningarna ibland och ge mitt synsätt på det som hänt. Men framför allt så kommer bloggen vara mina filosofier om livet och lite saker som hänt i min vardag.

Den nya bloggadressen är http://www.frillo.se och den kommer läggas upp på julafton men första i lägget kommer 1 januari.

Jag kämpar mot min sjukdom fortfarande och har blivit sämre trots cellgiftsbehandlingen. Men sen 2 veckor Tillbaka så har jag blivit lite bättre verkar det som i alla fall. I min nya blogg kommer ni få följa min kamp mot sjukdomen och alla filosofier man får när man tror att livet är inne på sista refrängen.

Positivt tänkande kommer det vara många inlägg om och det nya bloggen blir givetvis liksom denna en fullfjädrad antijantelagsblogg.

Jag har just startat ett företag och jobbar med att göra hemsidor. Har så många hemsidesjobb som väntar att det var lika bra att dra igång ett företag. Har inte hunnit göra klart den hemsidan än men det kommer ligga på cybtech.se

Jag flyttar tillbaka till Stockholm till sommaren verkar det som.

Jag har även blivit hundägare igen. :))

Simma lugnt där ute :))

Stefan Liv

Publicerat: 10 september 2011 i Frillosofier
Etiketter:, ,

Stefan Liv

Alltid saknad, aldrig glömd

Hej på er alla trollungar

Läste ut ”I trygghetsnarkomanernas land” inatt. Den är skriven av David Eberhard som är överläkare och fd chef på Stockholms läns psykiatriska akutmottagning vid S:t Görans sjukhus. Mycket bra bok som satte ord på massor med tankar jag haft under flera år. Många av dem har jag nämnt i min blogg. En sak vet jag med säkerhet, jag är absolut ingen trygghetsnarkoman, inte enligt mig själv i alla fall. Fast så tänker nog de flesta.

Nu när jag läser igenom mina gamla inlägg så inser jag att även jag är en trygghetsnarkoman utan att egentligen veta om det. Jag är en väldigt stor motståndare till massor med saker i samhället som har med trygghet mm att göra. Jag har nog alltid varit sådan. Jag är inte en orolig person. Jag går inte runt och tänker på en massa saker som skulle kunna hända. Tvärt om så är jag en sådan person som söker adrenalinkickar i saker som man vet har en lite höjd risk. Så i stället för att på ett sjukligt sätt undvika faror så söker jag mig till dem istället.

Detta har gjort att jag ser mig som en person som är motsatsen till vad en trygghetsnarkoman är. Men som vanligt när man läser Sociologi så fattar man att ja visst så är jag inte i överdrivet behov av trygghet, men ser man det hela från ett annat perspektiv så är jag inte så annorlunda än alla andra som jag tror. Det är just därför man ska läsa denna boken. Man tror sig veta vem man är tills man får se en annan syn på det hela.

Han tar upp en massa områden och exempel ur livet i samhället på ett bra sätt. Ett lätt begripligt sätt. Många kommer känna igen sig i denna boken. Många kommer inse att just de är trygghetsnarkomaner. Denna boken tar upp ett mycket stort samhällsproblem. Nämligen problemet med varför allt fler och fler tror sig vara utbrända eller mår dåligt. Sjukskrivningarna ökar. Tiden man är sjukskriven blir allt längre och mer och mer antidepp medicin skrivs ut. Varför? Vad är det som har hänt de senaste 30 åren som gör att så många tex födda på 8o talet skär sig? I denna boken får du svaren på dessa frågor. David Eberhard tar med läsarna på en resa genom en värld med överdrivet behov av trygghet. Han driver och prövar sin tes och drar fram mängder med exempel, alltifrån säketsbälte och cykelhjälmar till curlingföräldrar och förbud mot djungelolja.

Denna boken borde ingå i kurslitteraturen i grundskolan och är helt klart en av de bästa och mest tänkvärda böcker jag någonsin läst.

Jag har tidigare nämnt David Eberhard i min blogg. Då förstod jag inte honom på samma sätt som jag gör idag. Jag förstod heller inte varför jag reagerade på sättet jag reagerade då på samma sätt som jag gör i dag. Inläget då handlade om Anna Odell på konstfack som spelade psyksjuk och togs in på psykiatrisk klinik.

https://frillo.wordpress.com/2009/05/14/en-sann-konstnar/

Andra inlägg om är inne på lite av vad boken handlar om

Nyhetstorka handlar om Smarta löpsedlar och att inte ta eget ansvar för situationer som är ganska självklara. Man har total avsaknad av självkritik och letar därför ständigt efter syndabockar att skylla på.

https://frillo.wordpress.com/2009/01/27/nyhetstorka/

Skräckbilder på ciggpaket handlar om statens desperataförsök att alltid gå ett steg längre och skapa en trygg frisk värld. Tillslut blir det bara töntigt

https://frillo.wordpress.com/2009/08/12/skrackbilder-pa-ciggpaket/

Finns massar med fler inlägg av saker jag skrivit i bloggen som är med  i boken. Men detta får räcka.

Nästa blogginlägg kommer blir om min sjukdom och mitt hälsotillstånd som är lite sisådär de senaste 2 veckorna

Avslutar detta inlägg med mina 10 budord som jag tycker man ska leva efter.

1. Viljestyrka och motivation är människans vapen nummer 1

Allt du ger dig in på och allt du försöker, klarar du alltid lite mer, lite till och lite bättre eller överhuvudtaget; för tanken måste alltid ge upp innan kroppen gör det 
 

2. Om andra kan, kan du också

Låt inte någon få dig att tro något annat

3. Det är mänskligt att lyckas

Tycker du det låter konstig? Det är det inte

4. Riktiga vänner är de som finns där när det går bra för dig

Allt för många gottar sig i när det går dåligt och kommer och pratar med dig när du misslyckats. Får dig att tro att du nästan var dum som trodde du skulle lyckas för att ingen lyckas med sådant. De personerna är som bortblåsta när det går bra för dig. Medans dina riktiga vänner är håller sig borta när det går dåligt tills du ber dem komma, för de vet kanske inte hur de ska hjälpa dig och känner sig dumma.

5. Alla andra tycker egentligen som du, De vet bara inte om det än

Nu är det  upp till dig att på ett lugnt och sansat sätt förklara hur du tänker

6. Då och då måste man ta en paus och hälsa på hos sig själv

Ibland har man så bråttom att man glömmer stanna upp och känna efter hur man mår

7. Den som inte förstår, ser inte

Engelskans  ”I see” betyder både ”jag ser” och ”jag förstår” och det är så det fungerar. Förstår du inte vad som händer så ser du inte vad som händer. Du bara tror du ser. Kunskap öppnar dina ögon

8. Du är inte vilse om du inte bryr dig om var du är

Sug på denna karamellen lite till. Denna frasen är djup på riktigt

9. Den som somnar nyfiken har förlorat

Genom att inte testa saker du verkar vara intresserad av kan du gå miste om saker du skulle älskat

10. Mindervärdeskomplex är när man inte känner sig så klok och vacker som man faktiskt är

Allt ligger i betraktarens öga. Bli inte din egna fiende. Du är bra, du är vacker som du är

Idag fyller jag år :))

Publicerat: 09 maj 2011 i Frillosofier
Etiketter:

Idag fyller jag år. Ska strax ner på stan och se vad denna dagen har att erbjuda :))

Hej allihop.

Long time no See. Jag håller på att kämpar med sjukdom och cellgifterna så jag har inte orkat blogga det senaste. Men jag mår bättre nu så snart börjar jag blogga igen. Har 4 st väldigt långa halvfärdiga inlägg som bara ligger och väntar på att bli publicerade.

Nu finns jag även på Twitter testa att söka på iFrillo. Vet inte riktigt hur det funkar än. Vill ni att jag följer er på Twitter så skriv det här så bloggar jag kanske om din Twitter senare i sommar :))

Keep healthy and smiling ❤

http://twitter.com/iFrillo

Försäljningsknep

Publicerat: 19 februari 2011 i Frillosofier
Etiketter:, , ,

Varför finns det mössor med tofsar på? Vad fyller tofsen för funktion? Undrar vad försäljarna kör med för säljtrick till de som köper mössor med tofsar. ”Ja, min granne fick hjärtinfarkt i hemmet när han var på väg ut, och hittades inte förrens flera dagar senare, men tack vare hans mössa med tofs hade katten något att leka med under tiden.”

Jag bara undrar 😉

Hej på er små  lingontroll.

Idag har jag en gästbloggare, ni känner nog igen henne för hon har gästbloggat fler gånger. Hon heter Tiee och jobbarbla som clownen Macadame

Jag har funderat rätt mycket den senaste tiden på hur det kommer sig att så många människor finner sig i ett liv man egentligen inte vill leva. Det finns ju naturligtvis många bortförklaringar till varför man jobbar kvar på ett jobb där man inte trivs, att man stannar kvar i ett kärlekslöst förhållande, att man bor kvar på samma plats år efter år, osv.

Så många människor blev något de inte ville bli, för det var bara där det fanns en plats.
Och modfällda och suckande finner folk sig i att gå runt i samma spår utan att kasta en blick mot horisonten.
Bara står ut med tillvaron och längtar efter semestern.

Som barn har varenda människa stora drömmar om vad de vill göra med sina liv – bli rockstjärna, astronaut, marinbiolog, clown, dansare, FBI-agent, lindansare, fotbollsproffs, vetenskapsman, superhjälte.
Barn vågar drömma. Barn tänker storslagna tankar och vågar vara sig själva.
Men sedan i tonåren så händer någonting, de där stora tankarna ersätts av revolt och tynar bort med åren.
Vissa klarar av att fullfölja sin dröm, andra vänder och slutar hoppas och tro på sina barndomsdrömmar.

Det finns ett talesätt som man hör rätt ofta; ”Du ska inte ha för stora förhoppningar, för då blir du bara besviken”.
Enligt mig själv är detta tankesättet världens största lögn och roten till att vi slutar tro på det vi drömmer om.
Jag tycker absolut att man ska ha stora förhoppningar!
Drömmar är något man säkert måste kämpa för och det krävs mod för att genomföra dem.
Utan förhoppningar finns det inget som driver en mot målet och drömmen, och går man sen runt med den inställningen att man bara kommer att bli besviken om man tror på sina drömmar är det klart att man aldrig kommer någon vart.
Sedan frågar vi oss vad meningen med livet är.
Jag tror att meningen med varje människas liv är att uppfylla den drömmen man hade när man var yngre, innan tryggheten, pengar, lån och dålig självkänsla fick oss att ta den enkla vägen.
Innan någon sa att du bara blir besviken.

Min personliga dröm är att jag ska kunna leva på min konst och att jag ska kunna göra något bra för omvärlden.
Jag tror på den drömmen, har alltid gjort, och andra människor tror med mig.
För vill man någonting riktigt starkt och vägrar att ge upp så kommer man dit en dag.

Så fortsätt att hålla dina drömmar vid liv, ta fram det bästa inom dig och kämpa för det du verkligen vill.
– Du kommer aldrig att ångra det!

 

 

Då tackar vi Tiee för att hon delat med sig av sina tankar för denna gången och så hoppas vi att vi snart får höra från henne igen. Kommentera gärna hennes inlägg så blir hon glad. =)

Invictus

Publicerat: 04 januari 2011 i Frillosofier
Etiketter:,

Out of the night that covers me,
Black as the pit from pole to pole,
I thank whatever gods may be
For my unconquerable soul.

In the fell clutch of circumstance
I have not winced nor cried aloud.
Under the bludgeonings of chance
My head is bloody, but unbowed.

Beyond this place of wrath and tears
Looms but the Horror of the shade,
And yet the menace of the years
Finds and shall find me unafraid.

It matters not how strait the gate,
How charged with punishments the scroll,
I am the master of my fate:
I am the captain of my soul.


William Ernest Henley

 

 

My name is Khan

Publicerat: 01 januari 2011 i Allmänt, Frillosofier
Etiketter:, , ,

Hej på er små lingontroll och gott nytt år

Jag har varit i stort sett nykter hela kvällen. Har suttit och sett på en film hela tiden med ett litet kort avbrott vid tolvslaget för att titta på raketer. My name is Khan hette filmen och det vore ett lagbrott att inte nämna filmen i min blogg.

Herregud alltså. Jag vet inte när jag blev så berörd av en film senast. Hotel Rwanda kanske, eller ja, det var nog den filmen som berörde mig lika djupt senast fast på ett annat sätt. Lite som en mix av Slumdog millionaire och Hotel Rwanda typ. Jag fick rysningar flera gånger i filmen och tårarna var inte långt borta, ändå är jag ingen crybaby, men de som inte berörs av denna filmen måste leva ett tråkigt liv.

Jag gillar inte att beskriva filmer eftersom de finns att läsa om på internet mm, och min tolkning  på filmerna är sällan likadan som alla andras. Just därför jag älskar My name is Khan. Den handlar om en syn ur ett annat perspektiv och killen det handlar om tänker inte som alla andra. Han blir missuppfattad ofta. Folk tror han är knäpp, och det är han på sitt sätt men han är ett geni. Han försöker alltid göra det rätta och han har en livsfilosofi han mamma lärt honom. Den handlar om att man inte ska dömma andra och dela in dem i fack. För det finns bara två typer av människor. De goda som gör bra saker och de onda som gör dåliga saker. De är väldigt lika men man kan skilja dem åt på deras handlingar.

Det som gör mig så glad i filmen är att den visar att det finns människor som stannar upp i sina liv och ser det fina i andra. Saker som ingen annan ser. De som älskar de svaga och annorlunda. Budskapet med filmen är så tydlig, döm inte andra, lär känna dem i stället för att han förutfattade meningar.

Jag har gjort väldigt många saker år 2010 som egentligen inte spelar någon roll, lagt tid på saker som egentligen gått att lägga på något mycket bättre. Jag ska inte säga att 2010 var det värsta tänkbara året, det misstaget gjorde jag för ett år sedan, så jag vågar inte göra det igen. Men jag kan säga att jag hoppas att jag aldrig mer behöver uppleva ett år som 2010 igen. Det önskar jag inte mina värsta ovänner. Det jag däremot vet är att jag lagt  2 timmar och 45 minuter av mitt liv på My name is Khan. 2 timmar och 45 minuter som jag la vid nyårskiftet på att se på film. Jag ångrar inte en sekund av den filmen. Se den. Varje sekund av era liv som ni ödslar på att inte se den filmen är bortkastad.

Vill du se en film som berör? Se My name is Khan!

Hej alla lingontroll.
Hoppas ni står ut i kylan för kylan verkar stå ut med er ett tag till. Jag ligger i sängen och frillosoferar lite.

jag har fått två finnar på en vecka. Det brukar vara min Max kvot på ett helt år. Får skylla på all julmat all julmust och alla julpizzor. Tur att man inte är fåfängd. Eller vänta lite nu… Det är jag ju. Fan 😦

Jag måste helt enkelt hålla mig inne någon dag. Se på tv tex. Laga min julmat jag inte hann innan julafton. Då har man ju något att äta på nyårs. Fast ska nog göra afrikansk mat och äta med händerna då. Det är så man ska avnjuta mat.

Ska nog vara nykter på nyår. Borde vara nykter hela januari för att fjäska lite för min lever under cellgifts behandlingarna.

Och vad ska jag ha som nyårslöfte? Vegetarian igen kanske. Eller ska jag få äta kött på lördagar. Eller kanske 2 ggr veckan. Får se vad som händer.

Någon som vill dansa salsa med mig? Gå kurs alltså?

Nu börjar jag bli trött. Bloggar från sängen. Trevlig fortsättning alla tomtar och troll

Sleepless

Publicerat: 09 december 2010 i Allmänt, Frillosofier
Etiketter:, , ,

Sitter och försöker blogga lite, inatt är det iphoneinlägget jag jobbar på. Har skrivit nästan allt nu, det är bara lite mer i applistan som ska fixas, antagligen lägger jag upp det inlägget i kväll. Har 3 stycken nästan helt färdiga blogginlägg. Men har inte orkat fixa dem. Annat var det när jag bodde i Stockholm och knappt kunde gå. Då var ju bloggandet en av de få saker man kunde göra. Det samma gäller inatt. Kan inte sova så jag bestämde mig för att blogga lite.

Jag blir irriterad när jag inte kan sova. När jag är irriterad så skriver jag. Inatt är jag irriterad på Länssjukhuset Ryhov. Varför ska alla tester göras så tidigt på morgonen? Jag gillar att sova. Särskilt när man är sjuk. Men när man väl lyckats somna, ja då måste man upp igen för att någon läkare ska göra någon check up som de lika gärna skulle kunnat göra på eftermiddagen. Det gäller att låtsa vara glad när man pratar med dem, det är ju nästan som mitt andra hem, känns som att jag är där oftare än hemma. Så kände jag på Karolinska i Stockholm också. Där lärde jag mig att hitta överallt utan att titta på infotavlorna. Fast jag var ju tvungen eftersom jag var halvblind när jag kom dit.

Annat är det med Ryhovs katakomber. Där hittar man ju aldrig. Det spelar inte någon roll vilken våning man är på eller vilken del av byggnaden man är i, man hamnar alltid på akutavdelningen. Så får man fråga om vägen, samma visa varje gång. Nej riktigt så illa är det inte, men faktum är att det var lättare att lära sig hitta på Karolinska som är 100 ggr större än vad det är att lära sig hitta på lilla Ryhov.

Klockan är nu 03:00 och man ska sova vid denna tiden, men inte jag inte, nej för jag måste vara kopplad till en maskin som mäter puls och blodtryck mm. Oväsnas gör den också. Låter som en gammal länspump typ. Hur fan ska man kunna sova med den? Jag hatar att ta blodtryck. Det är obehagligt. Ni vet när de sätter en sak på armen och pumpar upp stenhård tills man inte får något blod i armen och fingrarna börjar domna bort. Sen släpper de på trycket sakta och man känner pulsen i armen när blodet desperat försöker pumpa fram i armen, hur obehagligt som helst. Men det ju över på 30 sekunder så man bryr sig inte så mycket. Fast ni kan ju tänka er hur jag har det när den jävla maskinen ska kolla mitt blodtryck var 15:e minut hela dygnet. Och om man råkar röra sig då så reagerar apparaten direkt och gör om allt igen och pumpar in ännu mer luft. Hur tror de man ska kunna sova då? Jo tillslut somnar man ju så klart. Lagom tills det är dags att bege sig till Medicinklinikens njuravdelning  på Lingonstigen, rum 4. Man ser väl ut som en Zombie vid den tiden. Duscha går ju inte heller när man är kopplad till denna maskinen.

Sen lite senare på dagen är det dags att bege sig till en annan byggnad på Ryhov. Det är alltid lika skoj. Nya lokaler och nya ansikten. Då blir det en helkroppsröntgen. Det är skelettet man ska granska denna gången. Det är sådär kul, visst vill man verkligen klä av sig framför någon när man varken sovit eller duschat? Sen ska man ligga blixtstill på en brits och åka in i ett rör. Boring.

De borde ju tänkt till lite när de designade den röntgenapparaten. Den är säkert svindyr som den är så det hade ju inte varit en stor extrakostnad att de kopplade britsen på en stor berg o dal bana typ Balder på Liseberg. Det hade ju varit lite roligare. Tänk er att spännas fast på en brits halvnaken och att sedan med raketfart flyga rakt ut i vinterkylan och och åka runt typ som i Balder i 60 sek och någonstans på vägen så hade de tagit röntgenbilderna. Efteråt så klär man på sig och väntar några minuter och så printas bilderna ut precis som på Liseberg. Det hade varit något. Så hade saker och ting gått till om jag fått bestämma.

Men men, sen ska jag i alla fall hem och duscha, beställa världens fetaste pizza och sova.

Och försöka bli klar med iPhoneinlägget också förstås 😉

Nu kan jag nog sova när jag fått gnälla lite. Man måste få gnälla lite ibland. Jag mår faktiskt bättre nu när jag får cellgifter än vad jag gjorde förut pga att jag fått trappa ner på alla andra mediciner, medicinerna som gav mig värre bieffekter än vad cellgifterna verkar göra. behöver bara äta dem i 1,5 vecka till sen blir det bara cellgifter och folsyra. Alla tester har varit bra hittills. Det känns bra. Det känns som att allt går åt rätt håll.  =))

Nu är det dags att öppna dagens luckor i chokladkalendrarna

Keep healthy and smiling =))

Riktigt busväder ute igår. Det var härligt ta på mig mina nya vinterfodrade kängor och gå ut och trampa runt i slasket. Kläderna sådana dagar är viktiga. Som fd hundägare så är man ju van vid att ge sig ut i sådant väder. Måste bara komma ihåg att impregnera vinterjackorna igen, sen är man beredd att möta vintern på riktigt.

När man är ute och går i busväder så börjar man genast att drömma sig bort till varmare trakter. Regn och rusk är riktigt mysigt ibland, men visst hade man hellre varit på en strand i Thailand just nu. Men att drömma sig bort är en viktig del av livet. Jag har livlig fantasi och dagdrömmer ofta. Det känns som meditation för mig att ligga i soffan och dagdrömma. Många stora uppfinningar mm har börjat med en liten dröm, en dröm som växt sig starkare och starkare och tillslut så slutar man drömma och man börjar se möjligheter istället. If you can dream it, you can do it.

Alla människor drömmer, men man drömmer inte de riktigt stora drömmarna. Kanske är det jantelagen som håller folk tillbaks, kanske är det bristen på fantasi, kanske är man för upptagen med alla ”måsten”. Det finns nog många anledningar. Men man ska drömma stort, se möjligheter och skapa visioner. För vad vore ett liv utan drömmar? Det vore tomt, menlöst och onyanserat.

Vi ligger alla i rännstenen men vissa av oss tittar mot stjärnorna sa någon, och kanske är det lite så. Man har egentligen kanske inte det bättre än någon annan, men man har en dröm, man har ett mål och man tror på sig själv. Det gör att man är lyckligare än många andra. Man har inte gjort sig själv till sin egna fiende pga ett dåligt självförtroende som underminerar ens liv redan vid drömstadiet.

Man ska vara som ett träd, ett träd med grenar som spretar åt alla håll. Träd är vackra och stolta. De sträcker sig mot himlen och solen, de sträcker sig mot stjärnorna. Men ju högre upp man vill nå desto viktigare är grunden. Man är ett träd och måste stå stabilt. Hur högt du än når så får aldrig glömma vem du är. Du är ett träd. Du måste hitta en bra balans i ditt liv. Det kommer en dag när förändringens vindar drar fram genom samhället och de träden som inte är stabila blåser då omkull.

Alldeles för många blåser omkull i samhället idag. Kanske är de för upptagna med att gnälla hur dåliga deras liv är så att de glömmer göra något åt saken. Dessa människor är ganska tragiska.

Ibland blir det motgångar, det blir det alltid. Allt blir kallare och mörkare. Då måste man ibland dra sig tillbaka lite och vila och skydda sig. Man kanske tappar sina fina blad och står där helt kal till slut. Men sedan vänder det. Allt blir ljusare och du känner värmen sprida sig. Då gäller det att ta nya tag och vips så börjar bladen växa ut igen. Snart så är man samma vackra och stabila träd igen.

Det är sorgligt att folk knappt har drömmar. De försöker inte förbättra sina liv det minsta. De bara gnäller och tror att andra ska fixa allt istället. Den enda som kan förändra ditt liv är du. Gör det bästa av situationen istället för att bara gnälla. Sätt ut ett mål och en massa delmål på vägen och börja klättra mot toppen som alla andra.

Ni ska få göra ett litet test.
Jag är väldigt intresserad av att läsa av andra, kroppsspråk, ansiktsuttryck, och sättet andra pratar. Det är ganska lätt att se när någon bluffar, ljuger eller överdriver. Det arga ansiktsuttrycket är den enda där folk spontant använder ögonen och ögonbrynen när de på kommando ska visa ett uttryck. Därför tar vi det i detta exemplet. Sätt dig tillrätta och känn efter hur du känner dig just nu. (du läser ju min blogg nu och har givetvis tagit åt dig av budskapet, så du känner dig antagligen peppad, stark och vacker). Nu ska du i 5 sekunder se så arg ut du bara kan…….

Kände du? Visst kände du att du blev lite arg i sinnet på rikigt? Fast du gjorde ju bara en arg grimas på begäran, och ändå så kände du dig arg på riktigt. En 5 sekunder lång grimas räcker för att sinnesstämningen ska ändras. Testa nu att göra det samma men le med mun och ögon och skratta lite för dig själv i 5 sekunder. Kände du dig arg nu? NEJ.

Vad tror du händer med folk utan drömmar som går och kring och hänger med mungiporna hela dagarna och bara gnäller? Hur tror du de mår när de gör så dag ut och dag in när du blev påverkad efter endast 5 sekunder? Uttrycket ”skratta åt problemen” får en helt ny innebörd när man vet att det faktiskt funkar. Vem får du helst ett telefonsamtal av? Personen som ringer och gnäller för att avgassystemet gick sönder på väg hem från jobbet och som gnäller över att de inte har råd med ett nytt? Eller personen som ringer och skrattar över hur pinsamt det vara att åka hem med trasigt avgassystem och att alla glodde och som sedan säger att han ska försöka laga det gamla innan han köper ett nytt? Vem av de två personerna tror du jag är? Vem av dem är du?

Bli inte din egna fiende. Möt världen med ett leende. Leenden smittar av sig. Ni känner alla någon som alltid är glad och som ni känner ger er ny energi genom som närvaro. Ni känner samtidigt folk som tar er energi. Nu är det upp till dig att bestämma dig för vilken av dessa människor du vill vara.

Personer som genom sin närvaro spridet gläde är alltid glada personer. Personer som skrattar. Personer med visioner. Det har inget dåligt självförtroende. Det tänker innan de agerar. De är kreativa. De misslyckas aldrig med något. Visst känner ni någon sådan person? Någon som alltid lyckas med allt det gör och de startar nya projekt hela tiden. Visst är de alltid glada och optimistiska? Det är just därför de lyckas med allt inte tvärt om.

De tror på sig själva, det borde du också göra. Tro på dig själv. Du är stark, du är bra, du är vacker. Om andra kan så kan du också. Människan är en otrolig varelse som klarar allt. Fast många vet inte om det. Fugelsangs högsta dröm var nog inte att få åka med i ett sportplan runt hemstaden, men det kanske var ett delmål. Din högsta dröm kanske är att äga en lamborghini men ha som delmål att äga en vettig hyfsat bra bil först. Håll gärna drömmarna vid liv att bli mångmiljonär genom att spela på lotto men sätt inte ditt liv i vänteläge tills det inträffar. Gör så gott du kan med ditt liv nu.

Alla är bra på något. Övning ger färdighet. Tro mig när jag säger att Bolt övat på 200 metersloppet ett antal gånger. Tro mig när jag säger att han hela tiden har trott på sig själv och sett positivt på all hård träning det innebär att ta OS guld. För att bli framgångsrik så måste man veta vad man vill och sätta upp mål. Ingen ting är omöjligt. Varför skulle inte just du vara den som lyckas? Kanske är du bäst på att spela hockey, eller på att äta varmkorv, eller på att vara världens bästa vän. Om du har en dröm så ge aldrig upp den. Man klarar mer än man tror. Låt inte din tanke hindra dig.

.

Glöm inte att om andra kan så kan du också.

PEOPLE ARE AWESOME!

.

Hej

Idag har jag en gästbloggare.
Han heter Anders Östman och jobbar med hälsa, personlig och andlig utveckling och har kurser inom dessa områden. Han jobbar även som healer och med mediala konsultationer och kanaliserar högre medvetanden. Han liksom jag gillar utveckling och nya utmaningar. Han är en optimist som ser något meningsfullt i allt som händer. Han är en sann inspiratör och säger att nya möten kan bli en helt ny krydda i livet.

Anders ska nu ikväll hålla i en kurs om att vara medvetet medveten men det hindrade inte honom från att förgylla våran tillvaro med hans tankar och filosofier.

Det Nya
Vi bör förbereda oss för en ny tid i historien, för 2000-talet kommer inte enbart att innebära snabba teknologiska framsteg. Det kommer även att innebära en stark ökning av människans medvetenhet om vår egen andliga och gudomliga betydelse i utvecklingen.

Vem tillhör framtiden?
Om vi tittar på andra stora övergångsperioder i historien så framträder 2 grupper starkt.
Den första är kritikerna, de finns hela tiden, men gruppen utökas starkt i övergångsperioder.

Vad kritiseras?
De kritiserar det gamla, de kritiserar det nya, de kritiserar att förändringen går för snabbt och de kritiserar att förändringen går för långsamt. De kritiserar allt.
Frågan är, när inledde en grupp kritiker en ny rörelse i historien? Svar aldrig.
Det är mörkast före gryningen

Så vem tillhör framtiden?

Den andra gruppen som består av män och kvinnor med visioner, mod, uthållighet, självförtroende, generositet, medvetenhet, integritet, kreativitet, entusiasm, glädje, ödmjukhet och kärleksfullhet (dock behövs inte alla dessa egenskaper). De har förmågan att kunna slappna av och ignorera kaos och förvirring som uppstår, de förblir fokuserade på den uppgift de vill genomföra. De har visioner som de gärna delar med sej av till andra och de söker samförstånd och stöd för sin vision. Deras blotta närvaro skänker energi och inspiration till andra och de delar med sej av sin egen energi och kunskap.
Framtiden tillhör dessa människor. De är ledare.

Ledarskapet utgörs inte av en elitklass utan av en roll som var och en växer in i och genomför. Människor hör på en sådan ledare, de lyssnar och påverkas.

Var eller bli en ledare, var inte rädd, bry dej inte om de rädda kritiserande själarna som är kungar över icke existerande kungariken. Var en visionär! Var en självsäker optimist! Handla och lev det liv som du drömmer om att leva.

Albert Einstein sa: ”Stora tänkare har alltid stött på våldsamt motstånd från medelmåttiga sinnen”

Den som är rädd för kritik kommer oundvikligen att sluta lyssna på sin inre röst. Välj dina rådgivare.
Jag kritiseras ofta, men jag följer ändå min inre ledstjärna.
Låt oss enas för en bättre underbar morgondag

Ha en fantastisk framtid önskar
Anders Östman
http://www.atomensoga.se/

Ett stort tack till Anders Östman, hoppas han kommer tillbaks fler gånger och gästbloggar.

Jag och några vänner planerar att boka in oss på en kurs med Anders. Är någon intresserad så hör av er. Vi har dock inte hunnit planera när det blir än.

Denna gästblogg var precis vad jag behövde. Jag satt precis och kämpade med en blogg om drömmar och visioner och kände att jag inte skulle hinna bli klar. Men så kom Anders med sin gästblogg som ett skänk från ovan =))

Mitt inlägg om drömmar och att tro på sig själv kommer i morgon, den är nästan klar.

Keep healthy and smiling =))

http://www.atomensoga.se/

En handlingsplan i konsten att leva

Ni som känner mig har nog märkt att allt inte riktigt varit som det ska det senaste. Min sjukdom har tyvärr blivit värre.

Ibland går inte saker och ting som man tänkt sig. Man har gått och väntat på något väldigt länge och sen händer det motsatta. Då gäller det att hålla modet uppe och inte falla ner i negativt tänkande.

Att vara positiv i alla lägen är viktigt. Jag har många gånger stött på personer som anser sig vara positiva. De börjar på ett maniskt och näst intill frireligiöst sätt att predika sina livsfilosofier, allt på en gång och de tror att det ska fastna hos den de talar med. De beter sig som om de vore någon slags profet och att jag skulle vara deras lärljunge, som om de skulle vara överlägsna på något sätt. Fast innerst inne så vet man att de i nästa sekund ligger hemma och gråter över att livet är som det är. Sen hittar de en förklaring de själva tror på om varför de var så ledsna, sen nästa dag så tror de att de är positiva igen.

Känner ni igen det? Alla vet nog någon som är sådan.

Men de är inte positiva. Är man en positiv person så tänker man alltid positiv, inte bara ibland, inte bara oftast, man är ALLTID positiv. JAG är alltid positiv. Visst kan man ibland göra saker som för andra kan uppfattas som negativt och fortfarande vara en positiv person. För de vet inte hela bakgrunden. Man ska tex inte låta folk utnyttja en hela tiden, för de stjäl den positiva energin och då blir man tvungen att trycka ifrån med lite kraft. (Som jag länge sagt så kommer det ett inlägg om det snart.) En positiv person försöker alltid hitta bra lösningar och se framåt.

Att vara äkta positiv är inget som sker över en natt. Men man kan ändra inställning över en natt och bestämma sig för att öva på att vara positiv. Man får ta det steg för steg så slipper ens humör gå upp och ner likt en jojjo hela tiden. Ett steg i taget. Det är det jag gjort i ca 10 år. Man får öva på att vara positiv inför varje småsak som händer. Tillslut känner man sig odödligt positiv. Man känner sig redo att möta livets upp och ner gångar. Man känner sig liksom förberedd för övning ger färdighet. Det är viktigt att vara beredd och tänkta taktiskt på livets resa, för livet tuffar på även fast man är beredd eller eller ej.

För plötsligt händer det, man ställs inför ett skarpt läge. Dagen man inte trodde skulle komma är här och allt man övat på och lärt sig måste man nu använda på riktigt. Jag är i ett skarpt läge just nu. Min sjukdom har blivit sämre och sämre och försöker vinna över min kropp.

Jag började med cellgiftsbehandling idag.

Jag tog beskedet bra. Nu måste jag på riktigt visa om jag är en positiv människa eller ej. Alla mina tankar och bloggar om positivt tänkande mm kommer nu att ställas på sin spets. Allt jag övat på kommer jag nu få utöva på riktigt. Jag måste nu visa att jag inte tänker ge upp och slås ner av allt tråkigt som sker. Jag måste nu visa att jag trots alla bieffekterna som medföljer en cytostatikabehandling kommer kämpa. Jag ska inte låta mitt liv rasa helt och hållet. Jag ska försöka leva så normalt jag kan under tiden jag får cytostatika.

För att det rasar ibland är en del av äventyret. Ibland måste man låta det rasa. Se ditt liv som att du bygger ett högt torn av olika saker du hittat under resans gång. Ibland går något fel och det rasar. Då försvinner ens energi och man sitter bara helt ledsen och tittar så sitt rasade torn. Det är normalt. Det viktiga är att man inte sitter där och tittar för länge.

De få gånger man är i ett skarpt läge måste man focusera på vad som ska göras till 100%. Just nu är allt på riktigt. Nu är det inte ord utan handling som gäller. Saker och ting har inte gått som jag önskade. Jag är medveten om att jag har en jobbig period framför mig. Skelettröntgen, regelbunden lungröntgen och blodprover varannnan vecka och då har jag inte räknat in bieffekterna from cellgifterna. Jag vet inte vart denna vägen kommer sluta. Men jag känner mig beredd att ta tjuren i hornen kämpa.

När allt rasar så måste man ta tag i sitt liv och fort försöka överblicka skadorna, hitta felet, planera om, och sedan ge sig på byggandet uppåt igen. Det är viktigt ha tydliga mål och delmål i livet. En vision som driver en framåt hela tiden, en vision om att man en dag ska stå högst upp på sitt torn och med stolthet titta ner.

I helgen har jag tagit det lugnt, umgåtts med vänner och förklarat vad som hänt, läst på om cytostatikabehandling och bieffekterna, gått små promenader, vilat, men framför allt tänkt mycket. Man hoppas på det bästa men är samtidigt beredd på det värsta. Fast man ska inte tänka på det dåliga (ni kan väl ”the law of attraction”?), men det är viktigt att ha en handlingsplan när något går fel. Den är enkel, som sagt, stanna upp, överblicka, hitta felet, planera om och börja om på nytt med nya tag.

Mycket kommer nog bli annorlunda nu, men samtidigt är allt som vanligt. Jag ska leva på som vanligt. Det hoppas jag ni också gör. Jag ska bevisa för er att jag kommer klara detta, jag ska bevisa att jag är en lycklig människa oavsett vad som händer. Hela denna tråkiga situationen ska jag se mer som en möjlighet, en möjlighet att träna upp lycka och positivt tänkande i en jobbig situation i livet. Jag har ju mått bra mentalt hela tiden och ska se till att fortsätta med det.

Jag har världens bästa människor omkring mig. Tack för alla kommentarer på Facebook. Jag tror på riktigt att vissa av er är änglar, för det lyser om er, jag är glad att ni finns =))

Publicerat: 08 november 2010 i Allmänt, Frillosofier
Etiketter:, , , , , , , , , , , , ,